   |
Silver, Guld & Misär (MNW)
Den kompletta Imperiet-boxen; innehållande bandets 6 album (varav ett minialbum) på 5 CD med bonusspår (demoversioner och tidigare aldrig utgivna låtar), samt en DVD med Imperiets livekonsert på Orion i Stockholm 1985. En gång visad på TV, men aldrig utgiven på DVD! Även här en rad bonusspår av låtar som aldrig visats förut; bl a från Moderna Museets Trädgård, samt ytterligare material från Orionteatern som varit bortglömda i 20 år.
Booklet på 68 sidor med texter av Marcus Birro och Bruno K Öijer.
Release: 2009-06-10
|
1983 debuterade
Imperiet med singeln "Alltid rött, alltid rätt".
Då hade Ebba Grön upplösts och "hobbygruppen"
Rymdimperiet som hade bildats 1981 var på väg att upplösas.
Rymdimperiet var Thåström, Stry Terrarie och bassisten Christian
Falk + diverse gäster. Efter tredje singeln ”Felrättsnetthelträttsnett”
så bestämde man sig för att satsa på allvar. Det
nya namnet blev Imperiet och den första sättningen av bandet
var Thåström – gitarr o sång, Stry – orgel
o sång, Gurra Ljungstedt – trummor, Christian Falk –
bas och Per Hägglund på saxofon och keyboards.
1983 släpptes första albumet; ”Rasera”, och året
efter kom mini-LPn ”Imperiet”. Ingen av dessa album räknas
till Imperiets största stunder, även om här finns en
del starka låtar som blivit klassiker: ”Höghus, låghus,
dårhus”, ”Kickar”, ”Kriget med mig själv”,
”Guld och döda skogar”.
Efter dessa plattor lämnade Stry bandet, efter att man släppt
singeln ”Du ska va president” som blev en hit. En ännu
större hit blev Mikael Wiehes ”Fred”.
1985 släppte de albumet ”Blå himlen blues” som
fick lysande recensioner och stor publikframgång. Gurra ersattes
av Fred Asp. Senare samma år släpptes live-skivan ”2:a
augusti 1985”.
Thåström fick sen stora framgångar med sina tolkningar
av Bellman och Taube; med ”Märk hur vår skugga”
respektive ”Balladen om Briggen Blue Bird av Hull”.
1986 släpptes albumet ”Synd”, som kom att bli Imperiets
kommersiella höjdpunkt och såldes i mer än 100.000 ex.
1987 var det ganska tyst kring bandet, som jobbade med ett engelskspråkigt
album, som släpptes senare samma år men som inte blev nån
framgång för bandet.
1988 kom bandets sista album ”Tiggarens tal”, som var en
mörk historia. Per Hägglund hade dock hoppat av under inspelningen
av skivan. Thåström hade skrivit egna texter som skulle bli
några av Imperiets bästa.
Avskedsturnéen samma år dokumenterades på ”Studio/Live”,
som är två skivor; den ena av greatest hits karaktär
och den andra en live, som är mycket bättre en den tidigare
live-skivan.
Efter splittringen fortsatte Thåström arbeta på sin
solo-karriär,
Diskografi:
Album:
1983 Rasera
1984 Imperiet (Mini-LP)
1985 Blå himlen blues
1985 2:a augusti live
1986 Synd
1988 Imperiet (engelsk)
1988 Tiggarens tal
1988 Studio/Live
Samlingar:
1990 Kickar singlar 1981-1987
1995 Greatest Hits
2002 Alltid rött alltid rätt 1983-88
2009 Silver, Guld & Misär
|